Momshöjningar
Federley har redan skrivit om det hÀr idag men jag blir sÄ förgrymmad att jag mÄste slÀnga in en rad, jag ocksÄ. Dagens DN-debatt rymmer en artikel författad av LOs chefsekonom Dan Andersson och en av hans underhuggare(?), LO-ekonomen à sa-Pia JÀrliden Bergström. Författarnas mÄlsÀttning tycks vara att minska privatpersoners makt över sin egen ekonomi (motsvarat av i lika grad ökad statlig makt), framförallt för lÄginkomsttagare.
Man föreslÄr en ÄterstÀllning av matmomsen (liksom momsen pÄ kultur och, fÄr man anta, böcker) till standardnivÄn. Författarna Àr inte dummare Àn att de förstÄr att momshöjningar (speciellt pÄ den oundvikliga maten) framförallt slÄr mot dem som har lite, alltsÄ föreslÄr man som kompensation höjt barnbidrag. LÄginkomsttagare ska alltsÄ knuffas Àn hÄrdare mot bidragsberoende. Det kÀnns ocksÄ mÀrkligt att höja just barnbidraget, en sÄdan höjning kommer ju bara barnfamiljerna till nytta. En lÄg matmoms gynnar alla lÄginkomsttagare, Àven sÄdana som inte har barn, och lÄga matpriser gör det möjligt att köpa sin mat utan att behöva bidrag för att kunna göra det.
Vidare föreslÄs avdragsrÀtten för privat pensionssparande avskaffas. Ytterligare ett sÀtt att flytta ekonomisk makt till staten. SjÀlvklart leder det ocksÄ till minskade möjligheter till sÄdant sparande för framförallt lÄginkomsttagare.
Slutligen vill man avskaffa förmögenhetsskatten. Givetvis gynnar det inte frÀmst fattiga mÀnniskor, Àven om förslaget som sÄdant inte Àr negativt.
För dem som inte har sÄ mycket vore det bÀttre att sÀnka all moms, en ÄtgÀrd som skulle ge mycket mer köpkraft.