Momshöjningar
Federley har redan skrivit om det här idag men jag blir så förgrymmad att jag måste slänga in en rad, jag också. Dagens DN-debatt rymmer en artikel författad av LOs chefsekonom Dan Andersson och en av hans underhuggare(?), LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström. Författarnas målsättning tycks vara att minska privatpersoners makt över sin egen ekonomi (motsvarat av i lika grad ökad statlig makt), framförallt för låginkomsttagare.
Man föreslår en återställning av matmomsen (liksom momsen på kultur och, får man anta, böcker) till standardnivån. Författarna är inte dummare än att de förstår att momshöjningar (speciellt på den oundvikliga maten) framförallt slår mot dem som har lite, alltså föreslår man som kompensation höjt barnbidrag. Låginkomsttagare ska alltså knuffas än hårdare mot bidragsberoende. Det känns också märkligt att höja just barnbidraget, en sådan höjning kommer ju bara barnfamiljerna till nytta. En låg matmoms gynnar alla låginkomsttagare, även sådana som inte har barn, och låga matpriser gör det möjligt att köpa sin mat utan att behöva bidrag för att kunna göra det.
Vidare föreslås avdragsrätten för privat pensionssparande avskaffas. Ytterligare ett sätt att flytta ekonomisk makt till staten. Självklart leder det också till minskade möjligheter till sådant sparande för framförallt låginkomsttagare.
Slutligen vill man avskaffa förmögenhetsskatten. Givetvis gynnar det inte främst fattiga människor, även om förslaget som sådant inte är negativt.
För dem som inte har så mycket vore det bättre att sänka all moms, en åtgärd som skulle ge mycket mer köpkraft.
