Fri forskning

I den nya budgetproppen (finns här, detta är Utgiftsområde 16 - underbart sovjetspråk där, förresten) finns föjande charmanta förslag till ny text i högskolelagens femte paragraf, vilket innebär att det blir ett krav för att högskolorna ska få examinationsrätt:

Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.

Visserligen är hela dokumentet fyllt av hänvisningar till hur viktigt det är att välfärdens viktighet ska inskärpas i de som studerar, från första klass till sista, men det är ändå mest politik i bemärkelsen styre. Det ovanstående är ett förslag till en lagändring, vilket är något betydligt mer permanent. Vad menar man då med denna ordalydelse?

sid 135-136:

Huvudförslaget för högskolans område var ett tillägg i högskolelagen (1992:1434) om att högskolorna i sin verksamhet skall främja en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Därmed menas en utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.

[...]

Brundtlandkommissionen definierade hållbar utveckling som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

[...]

Tillgången på fri utbildning, fri forskning och en demokratisk samhällsordning är nödvändiga för att tillförsäkra en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Strävan efter att uppnå hållbar utveckling och forskningens frihet står således inte i ett motsatsförhållande till varandra. Att vetenskapens trovärdighet och forskningssed samt forskarens rätt att fritt välja, utveckla och publicera värnas är förutsättningar för att forskningen skall kunna bidra med att utveckla och stärka den hållbara utvecklingen.
Utbildning ger personer kunskap om såväl problemen som möjliga lösningar. Högre utbildning kan förutom ämnesspecifika kunskaper även ge en vidgad allmänbildning och en ökad förmåga till reflektion över de egna värderingarna. Den högre utbildningen skall ge studenterna förmåga att såväl söka och värdera kunskap som göra självständiga och kritiska bedömningar. Möjligheten att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling vilar i stor utsträckning på människors förmåga till kritiskt och självständigt tänkande samt respekt och förståelse för andra människors värden och behov.

Det är svÃ¥rt att inte tolka det som en klar och tydlig politisk styrning av högskolornas inriktning. Det tredje citatets första stycke är sÃ¥ oklart formulerat att man blir mörkrädd eftersom det Ã¥ ena sidan tycks vara ett försvar av den fria forskningen i betydelsen ostyrd men Ã¥ andra sidan kan “TillgÃ¥ngen pÃ¥ fri utbildning…” lika gärna tolkas som “TillgÃ¥ngen till gratis utbildning…”. DÃ¥ blir slutsatsen absurd men man har introducerat en väldigt användbar otydlighet som kan användas som motivering bÃ¥de för styrning och gratis utbildning.
Men även med förutsättningen att man menar just fri i betydelsen icke-styrd är det ett väldigt bakvänt resonemang som skulle kunna översättas till att forskning och utbildning måste vara styrd för att kunna vara fri.

Bland remissinstanserna är det, sorgligt, skrämmande och i nÃ¥gon mÃ¥n förvÃ¥nande nog, endast SLU som har haft klarsynen att identifiera problemet och modet att avvisa förslaget fullständigt. Mitt eget alma mater, UU, “anser att lagändringen bör kombineras med kraftfulla styrinstrument för att fÃ¥ avsedd effekt”. Härligt. Inte bara ska utbildningen och forskningen vara tydligt styrd, styrningen ska vara rejält uppstyrd (tihi) ocksÃ¥.

Vad innebär det då? I mina ögon verkar det framförallt vara en öppning för godtyckligt styre av universiteten med möjlighet till godtyckliga bestraffningar av dem som dristat sig göra, tänka, tycka fel. Godtyckligheten i uttryck som hållbar utveckling och, ännu långt mer, rättvisa är enorm. Det blir då helt omöjligt att objektivt avgöra om universitetet uppfyller kraven och frågan kommer att avgöras av den som ska göra bedömningen eller av den rådande politiska majoritetens tolkning av begreppens betydelse.

Än mer är det frÃ¥gan om att sanningen ska slÃ¥s fast ovanifrÃ¥nIdén är analog med när vänstern pratar demokrati. Eftersom den representativa, liberala demokratin ställer till en massa otyg med vänsterns idéer fÃ¥r man helt enkelt lov att omdefiniera begreppet sÃ¥ att det det istället kommer att betyda “vÃ¥rt system”.. PÃ¥ sÃ¥ sätt är det hela alltsÃ¥ otroligt obehagligt och samtidigt, skulle jag vilja hävda, sÃ¥ oerhört tidstypiskt. NÃ¥gonstans i utvecklingen tycks idén om samtal och acceptans för avvikande tolkningar ha försvunnit. Istället för att sanningen söks öppet och kritiskt ska den numer slÃ¥s fast ovanifrÃ¥n. Den som skriker högst och fÃ¥r gehör för sin uppfattning hos makten är den som har rätt. Att övertyga ska inte handla om att lägga fram de bästa beläggen för sin teori och visa att den ger den bästa förklaringsmodellen hittills, istället ska det handla om att driva sÃ¥ att den befästs politiskt. SÃ¥ kan man bemöta kritikerna med tillmälen om bakÃ¥tsträveri och allmän hemskhet snarare än med argument och revideringarAllt detta givetvis samtidigt som man avfärdar eviga sanningar, men dÃ¥ i betydelsen att vetenskapen strävar mot sanningen..
Den sista meningen det andra stycket av det tredje citatet ovan lyder: “Möjligheten att skapa förutsättningar för en hÃ¥llbar utveckling vilar i stor utsträckning pÃ¥ människors förmÃ¥ga till kritiskt och självständigt tänkande samt respekt och förstÃ¥else för andra människors värden och behov”. Om man hÃ¥ller i huvudet att de som författade dokumentet definitivt har en klar idé om vad de menar med hÃ¥llbar utveckling framgÃ¥r meningens självmotsägande absurditet tydligt.

Hittat hos PJ. Han påtalar den rättsosäkerhet som vagheten medför eftersom det helt enkelt blir beroende av vem som har makten att definiera vad som egentligen menas. PJ fick det från Barometern.

No comments yet.

Leave a Reply

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>


Preview: