UtförsÀljningar igen
NÀr (s) i Stockholm hittade pÄ att lÄsa in allmÀnnyttan i stiftelser tyckte jag att det var odemokratiskt men fick lite pÄ tafsen av Dennis, som pÄpekade att det finns mÄnga exempel pÄ oÄterkalleliga projekt som begrÀnsar framtida majoriteters handlingsfrihet. Allt kan ju inte göras pÄ fyra Är.
Nu Ă€r (s) igĂ„ng igen (DN 5/10 -05). Sitftelseförslaget visade sig vara en juridisk mardröm och man har dĂ€rför istĂ€llet börjat fundera pĂ„ att omvandla allmĂ€nnyttan till en ekonomisk förening. Det innebĂ€r att hyresgĂ€sterna mĂ„ste komma med nĂ„gon sorts insats, nĂ„got som de inte kommer att tillfrĂ„gas om huruvida de vill eller inte. Enligt stadshusmajoriteten Ă€r det hĂ€r Ă€r nĂ„got som politikerna mĂ„ste bestĂ€mma, tydligen, Ă€ven om det mumlas om “samrĂ„d”.
Det hĂ€r Ă€r ett vĂ€ldigt dimmigt demokratiomrĂ„de. HyresgĂ€sterna sjĂ€lva antas ju vara för hyresrĂ€ttens bevarande, samtidigt som det Ă€r hyresgĂ€sterna som köper loss husen frĂ„n allmĂ€nnyttan och omvandlar hyresrĂ€tterna till bostadsrĂ€tter. Vore det dĂ„ inte bĂ€ttre att lĂ„ta hyresgĂ€sterna bestĂ€mma, sĂ€rskilt för de partier som ofta hĂ€vdar att de vill ha mer “direkt demokrati”? Eller gĂ€ller det bara nĂ€r resultatet inte riskerar att avvika frĂ„n den “riktiga” hĂ„llningen?
Hursomhelst Àr hyresgÀstföreningen inte med pÄ noterna eftersom hyresgÀsterna i Stockholm inte lÀngre kommer kunna vara medlemmar nÀr de blir bÄde hyresgÀster och hyresvÀrdar pÄ en gÄng.
Vad hela sörjan kanske framförallt visar Àr hur svÄrt det Àr med social ingenjörskonst. Varje insats har en myriad oförutsedda konsekvenser som i slutÀndan kan leda till att man avlÀgsnar sig frÄn snarare Àn nÀrmar sig den mÄlsÀttning man hade.