Tiina Rosenberg skriver en debattartikel pĂ„ DN-debatt dĂ€r hon berĂ€ttar att hon ska hoppa av sitt politiska arbete för att kunna fortsĂ€tta med sitt akademiska. Hon hĂ€vdar att genusvetenskapen Ă€r utsatt för ett massivt drevAppropĂ„ drev mot genusforskning och i synnerhet Eva Lundgren har Ninjaekonomen hittat en underbar “verkligheten övertrĂ€ffar dikten”-koppling. och att det Ă€r hennes skyldighet att stĂ€lla upp som dess försvarare. VĂ€nstra stranden uttrycker vĂ€l mina tankar om Rosenbergs avhopp i relation till genusvetenskapen. Jag vet inte om Fi hade tĂ€nkt sig att deras avstamp i genusvetenskap skulle ge dem nĂ„got sorts alibi mot kritik nĂ€r de gick in i politiken men det luktar lite sĂ„.
I artikeln radar Rosenberg upp sina skÀl. Hon kÀnner sig förföljd av en rad offentliga aktörer av olika anknytning men med det gemensamt att de alla representerar högerpolitiska intressen. FrÀmst riktar hon skarp och vÀldigt mÀrklig kritik mot Timbro. Kritik som vid nÀrmare granskning visar sig vara fullstÀndigt felaktig. Att kalla Och vÀrlden skÀlvde, som hon mÀrkligt(?) nog inte namnger i debattartikeln, för en thriller Àr vÀl att ta i lite vÀl mycket? Det Àr bara att hoppas att Timbro fÄr in ett svar snarast sÄ att dessa felaktigheter inte hinner rota sig ordentligt, för bland dem som litar blint pÄ att Rosenberg inte tummar pÄ sanningen kan tolkningarna bli mÀrkliga. Jenny Westerstrand har t.ex. förvandlat Och vÀrlden skÀlvde till en deckare om försvinnanden. Visst skulle det vara hemskt om Timbro hade skickat en sÄdan bok till Tiina men om man betÀnker följebrevets egentliga ordalydelse och bokens verkliga innehÄll, framstÄr det hela inte som riktigt lika hemskt som Jenny vill ha det till.
Att Fi har blivit ganska hĂ„rt Ă„tgĂ„nget Ă€r vĂ€l inte nĂ„gon överdrift men knappast heller nĂ„got att förundras över. Att Tiina Rosenberg utsatts för mordhot av förvirrade dĂ„rar Ă€r naturligtvis inget som bör eller kan accepteras men hon Ă€r inte ensam bland politiker om att vara utsatt för sĂ„dant. Att Johan Tralau tog en cykeltur rĂ€tt lĂ„ngt ute pĂ„ fĂ€ltet fĂ„r vĂ€l ocksĂ„ sĂ€gas vara faststĂ€llt och det Ă€r givetvis ingenting som nĂ„gon borde behöva stĂ„ ut med. Ă
andra sidan har tydligen var och varannan docent varit plagiatanklagad (som Dick Harrison skrev i Expressen den 7/10) sÄ det verkar ju inte vara sÄdÀr jÀtteallvarligt egentligen.
Den mest cyniska tolkningen jag kan göra av Rosenbergs avhopp och de senaste dagarnas utveckling Ă€r att detta Ă€r en genial PR-kupp. Rosenbergs attityd och radikala queerperspektiv hade börjat bli en belastning för Fi och nĂ€r sedan Tralaus anklagelser visade sig vara grundlösa och alltsĂ„ anvĂ€ndbara som bevisning för “drevet” uppstod ett perfekt lĂ€ge för avhoppet. SĂ€rskilt om Rosenbergs pĂ„stĂ„enden fĂ„r stĂ„ oemotsagda kommer den sympati hennes situation genererar kunna öka chanserna för Fi att komma in i riksdagen. Den kommer ocksĂ„ kunna leda till en stĂ€rkning av allmĂ€nhetens förtroende för genusvetenskapen. Sympati Ă€r det bĂ€sta sĂ€ttet att Ă„stadkomma sĂ„dana mĂ„l och Rosenberg lyckas verkligen mĂ„la upp en bild av att det Ă€r synd om henne. Dessutom kommer dörren för att kritisera den forskning som skriker högst att stĂ€ngas ganska hĂ„rt om man lyckas definiera kritik som trakasserier och svĂ„righeter att fĂ„ plats i debatten nĂ€r man vill som utestĂ€ngning.
Det bestÄende intrycket av artikeln Àr i alla fall att Tiina Rosenberg inte kan hantera, den stundtals hetska, kritiken mot feminismen som helhet, genusvetenskapen eller sin egen person och arbete. IstÀllet tolkar hon sÄdan kritik som trakasserier och lyckas pÄ sÄ sÀtt stödja den kritik mot genusvetenskapen som dennas företrÀdare sÄ gÀrna vill slÄ ifrÄn sig: att den ofrÄnkomligen definierar kvinnor i allmÀnhet och genusforskare i synnerhet som offer.
Uppdatering: Timbro fĂ„r komma till tals i DN genom VD Cecilia Stegö ChilĂÂł men det blir inte direkt nĂ„got kraftfullt tillbakavisande av Rosenbergs pĂ„stĂ„enden. “… Stegö hĂ€vdar att Rosenberg utelĂ€mnat orden “hoppar av och försvinner” i brevcitatet i artikeln och att meningen pĂ„ det sĂ€ttet fĂ„tt en annan innebörd.” (min fetstil). HĂ€vdar?
