Louise P. dissekerar Esbatis mÀrkliga halmgubbe- / ad hominem-attack pÄ den expressenartikel dÀr Johan Norberg analyserade de franska upploppen. FörtjÀnstfullt.
Dessutom ger Lousie svaret pÄ en frÄga som jag haft under en tid nu: varifrÄn kommer det alltmer nÀrvarande pÄstÄendet att liberalism Àr, eller med historicistisk nödvÀndighet kommer att leda till, fascism?
Det visar sig att svaret ligger i den hemska marknaden. En fri arbetsmarknad, dÀr de anstÀllda sÀljer sitt arbete till anstÀllare, anses likvÀrdig med en slavmarknad, dÀr slavÀgare handlar med livegna mÀnniskor. Och pÄ nÄgot sÀtt fÄr man det till (Dan Josefsson har ju detta som sin centrala dogm) att liberaler vill ha hög arbetslöshet. Det Àr sÄ förvirrat och dumt! Om dessa mÀnniskor inte befann sig i en maktsituation skulle det kunna vara nÄgot att skratta Ät.
Förresten har jag lagt mĂ€rke till att en hel del vĂ€nsterinriktade bloggar har börjat skriva arbets-sĂ€ljare och -köpare i stĂ€llet för arbets-tagare och -givare. Ăr det ett försök att pressa in den hĂ€r idĂ©n om arbetsmarknaden som en slavmarknad? Begreppen anger ju vara, aktörer och tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. ArbetssĂ€ljaren (alltsĂ„ inte en slavhandlare) sĂ€ljer (en frivillig handling) sitt arbete (inte sig sjĂ€lv). SjĂ€lv menar jag att dessa begrepp i sjĂ€lva verket vore mer rimliga för liberaler, som ju oftast tror pĂ„ den fria marknaden som ekonomiskt system. För vĂ€nstern borde de gamla begreppen passa betydligt bĂ€ttre in i begreppsapparaten, framförallt i bilden av hur arbetsmarknaden fungerar.