Här är den sanna bilden av den solidaritet som staten som allsmäktig välgörare och “gemensamt ägande” som det högsta goda innebär: reglerna, framförallt skattereglerna, mÃ¥ste skrivas sÃ¥ att de fall där balans är omöjlig alltid utfaller till statens fördel, aldrig till den enskildes.
Som exempel trängselskatterna. Följande är saxat ur SvD, som i samma artikel rapporterar att det finns över 12 000 stulna bilar i Stockholm.
När SvD skrev om problemen med stulna nummerskyltar för en månad sedan, uppgav Skatteverket att de försökte hitta en modell som underlättar för bestulna som drabbas av trängselskatt. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort, enligt skattedirektör Per-Olof Hellner på Skatteverket.
– Vi hittar ingen vettig lösning. Det är en fullständigt omöjlig situation om den som anmäler sin skylt stulen automatiskt blir befriad från trängselskatt.
Varför går det inte att spärra stulna bilars registreringsnummer?
– Man kan tycka att det borde gå. Men det gör det inte rent tekniskt, tyvärr, säger Per-Olof Hellner.
Den som råkar ut för ett felaktigt skattebeslut måste betala, men uppmanas att skriftligen begära en omprövning av Skatteverkets beslut med hänvisning till polisanmälan – varje gång han eller hon debiteras.
– Då ser vi polisanmälan i registret och personen får tillbaka pengarna. Tyvärr är det här krångligt för den enskilde, men såhär är lagreglerna, säger Gunilla Velander, chef för fordonskatteenheten på Skatteverket.
Och DN har hittat en annan intressant potentiell effekt på samma område:
Betalningsanmärkning för 30.000 människor. Det är vad Kronofogden räknar med när man anställer 25 personer för att ta emot 6.000 trängselskattärenden om dagen.
- Om vi har otur kan det sammanlagt bli uppemot en miljon fall, men vi hoppas att det blir lägre, säger Åke Lundholm på Skatteverkets kronofogdeavdelning i Stockholm.
En som blivit bestulen pÃ¥ sin bil mÃ¥ste alltsÃ¥ själv dagligen ägna tid Ã¥t att kolla om den stulna bilen har passerat betalstationer och se till att betala eventuella skatter som biltjuven “fixar” Ã¥t bilens rättmätige ägare. En mer naiv bestulen bilägare kanske räknar med att stöldanmälan automatiskt frÃ¥ntar henne betalningsansvar för trängselskatten och kommer som resultat bli ett av kronofogdens minst 6 000 trängselskatteärenden om dagen. Denna absurda effekt hade gÃ¥tt att undvika om man hade valt ett faktureringssystem istället för att kräva att den skattskyldige själv ska ta reda pÃ¥ hur mycket skatt han är skyldig och sedan betala den inom fem dagar. Finns det nÃ¥gon gräns för vad man kan kräva av den enskilde?
Och även för den som inte gör det naiva men inte orimliga antagandet blir det problem. Man måste betala och därefter skriftligen överklaga varenda beslut. Det är i sammanhanget också värt att notera att vid överklaganden av skatteärenden har den felaktigt beskattade bevisbördan, så det gäller att kunna bevisa att man inte körde sin bil själv. Och visst säger Gunilla Velander att man ska få tillbaka pengarna om man överklagar och det finns en anmälan men frågan är hur länge det håller. Med tanke på Per-Olof Hellners attityd verkar det vara stor risk att beviskraven kommer att höjas, det kan ju inte vara rimligt att man ska kunna komma undan en skatt bara därför att man anmält till polisen att ens bil blivit stulen!
