Rationalisten

Ingen är sÃ¥ föraktfull och överlägsen som en förment omtänksam och mjuk, flummig miljöpartistisk fundis, det blev jag övertygad om efter att ha sett Dokument inifrÃ¥ns “Fundamentalisterna” idag.

Att miljöpartisternas syn pÃ¥ ekonomi är annorlunda är välkänt och knappast förvÃ¥nande men det var intressant att höra om hur man ser över näsan ner pÃ¥ dem som utför arbeten man själv anser sig förmer än. Merete Kapstads uttalande frÃ¥n miljöpartiets kongress 2005, som finns pÃ¥ sidan ovan ger uttryck för detta. Det är finare att säga nej till ett grÃ¥tt arbete än att vända burgare pÃ¥ McDonald’s.

Denna skrämmande attidtyd till arbetet verkar vara på frammarch, kanske särskilt i en yngre generation som har tagit till sig detta överlägsna föraktJag påminns om någon intervju jag såg i en nyhetssändning häromsistens där en ung kvinna gnällde över att inte 40-talisterna kunde gå i pension så att 25-åringarna kunde få de chefsjobb de på något sätt antogs vara berättigade till. gentemot mindre intressanta men inte mindre verkliga och nödvändiga jobb. Det räcker helt enkelt inte med att skaffa sig ett jobb och med olika metoder jobba sig uppåt mot intressantare positioner, det ska vara ett intressant och välbetalt jobb på en gång, annars kan det vara (helst med medborgarlön). Snobbismen är oerhörd.

Samhället behöver inte en medborgarlön som sänder signalen att det är rätt att bli försörjd av andra utan egen insats. Som säger att det är rätt att inte bara förvänta sig utan också kräva en del av andra människors insatser när man själv inte är intresserad av att bära sin egen vikt. Samhället behöver snarare en upputsning av den arbetsmoral som säger att var och en bör göra åtminstone sitt bästa för att dra sitt eget lass. Kombinerat med en rejäl dos av diskmedel för att få bort den snobbism som delar in jobben i fina och fula.

De grå och trista jobben med dålig lön är förstås inte så roliga men de är inte desto mindre en synnerligen viktig del av den stora röra som är marknadsekonomin. Tar man bort dem kommer ekonomins omfattning att minska markant och utrymmet för många andra arbeten kommer att försvinna. Miljöpartisternas vision skulle alltså kunna leda till ett uppfyllande av deras profetia om en framtid där endast 20 % av befolkningen har ett arbete.

Ett inslag pÃ¥ Rapport igÃ¥r (orkar inte ta fram en länk, den kommer ändÃ¥ inte vara aktuell sÃ¥ länge). Det handlade om Munkfors, där kommunens deltidsanställda fÃ¥tt möjlighet att gÃ¥ upp till heltid. FarhÃ¥gan om att “rätt till heltid” skulle leda till att en del av personalen mÃ¥ste sägas upp bekräftades. Givetvis var det den yngsta av dem som intervjuades som blivit uppsagd. Förslaget kommer inte bara att leda till ökad arbetslöshet i allmänhet, det kommer att leda till ökad arbetslöshet bland unga specifikt. 20 procent räcker visst inte.

Arbetsdödsminister Hans Karlsson gjorde ett spännande uttalande:

Det kan inte vara så att just ett antal kvinnor i kvinnodominerade arbeten ska ha dåliga anställningar för att vi ska ha en högre sysselsättning, det är en orimlig ståndpunkt.

I mina öron låter det närmast som en groda men min moral tycks avvika allt mer från den korrekta. Tydligen anser herr ministern i alla fall att arbetslöshet är bättre än en deltidsanställning. I beg to differ! Och för den delen måste jag ställa mig frågan varför det bara är kvinnorna i de kvinnodominerade yrkena som har gjort sig förtjänta av herr ministerns omtanke.

Uppdatering: Humus hade hittat en direktlänk till inslaget. Jag borde bli bättre på att rota bland svts klipp.