Underligt

Esbati -> Josefin Brink x2

Jag försöker förstÃ¥ vad det egentligen är som pÃ¥gÃ¥r här. SÃ¥vitt jag begriper menar Esbati och Brink alltsÃ¥ att det är negativt att det finns lÃ¥gavlönade arbeten med flexibla arbetstider, anställningsförhÃ¥llanden som passar bra för unga utan kvalifikationer och för dem som inte är intresserade av att jobba 8 timmar om dagen. Gäller den inställningen i allmänhet eller är det bara inom den privata sektorn, eller är det kanske bara just McDonald’s som är fel?

Mitt intryck är att när Esbati och Brink, och alla andra medlemmar av tvÃ¥ngsvänstern, fantiserar om den perfekta arbetsmarknaden ser de en fullkomligt likriktad arbetsmarknad där alla som arbetar i yrken där det överhuvudtaget är en fysisk möjlighet jobbar mellan Ã¥tta och fem, veckodagar. Det är lustigt att tänka pÃ¥ hur mycket det skulle kosta att äta pÃ¥ McDonald’s om deras vision bleve verklighet och vad det skulle ha för effekt pÃ¥ antalet anställda.

Sen mÃ¥ste man ju frÃ¥ga sig om Josefin Brink verkligen drar en rimlig slutsats när hon pÃ¥stÃ¥r att regeringens ambition att fÃ¥ ut fler människor i arbete tidigare i själva verket är en ambition att sänka utbildningsnivÃ¥n. En annan tolkning är att en större tillgÃ¥ng till arbeten som passar unga människor som inte har betstämt sig ännu i själva verket skulle lägga utbildningsnivÃ¥n pÃ¥ en mer “naturlig” nivÃ¥. Som det är nu pressar arbetslösheten in tusentals unga pÃ¥ mediokra utbildningar pÃ¥ obskyra högskolor, utbildningar som i mÃ¥nga fall kommer visa sig ha varit ett slöseri med tid eftersom meriten frÃ¥n den obskyra högskolan inte kommer att värderas pÃ¥ arbetsmarknaden.

Högskoleutbildningen har förvandlats till en specialdesignad arbetsmarknadsåtgärd för unga. Det kanske Brink tycker är en god idé men för alla som accepterar att människor är olika står det rätt klart att högskoleutbildning inte är något som passar alla människor och att de som pressats in i en utbildning därför att de inte kunde se någon annan väg att skaffa sig en försörjning kommer att få ut minst av sina högskoleår. På så sätt drabbas de värst, i stället för att skaffa sig arbetslivserfarenhet och starta en karriär får de studiemedelsskulder på hundratusentals kronor för att plåga sig igenom en utbildning som med största sannolikhet inte kommer att hjälpa dem i deras karriärer.

En sista punkt av svÃ¥rbegriplighet: i den andra länken till Brink, där hon skjuter in sig pÃ¥ finansplanen, beskriver hon situationen som att fler unga studerar längre och därför kommer ut pÃ¥ arbetsmarknaden senare “men i gengäld med mer kvalificerade och högre avlönade jobb”. Detta frÃ¥n en företrädare för ett parti som varit med och format en politik och skapat en arbetsmarknad där de lönemässiga vinsterna med utbildning är extremt smÃ¥, utom för vissa specifika utbildningar.

No comments yet.

Sorry, comments are closed.