Rationalisten

Det kan tänkas att det sker en del utveckling inom fotbollen. Bollen byts ju tydligen ut till varenda nytt mästerskap och kanske ändras reglerna lite grand ibland. Det finns däremot ett område där utvecklingen står still och där det inte finns några som helst tendenser till någon form av förnyelse: domarna och deras hjälpmedel.

Jo förresten, det ryktades om att till VM skulle Fifa ha fixat det där systemet med en sändare i bollen som skulle kunna tala om för domaren om tveksamma bollar var inne eller ute. I slutändan visade det sig att det inte gick att få systemet perfekt innan VM.Och vid närmare eftertanke har ju domarna av någon anledning begåvats med headset i det här mästerskapet. Antagligen för att det är så svårt att kommunicera med varandra när man som mest kan befinna sig på lite drygt hundra meters avstånd.

Samtidigt som Fifa alltså försöker utveckla ett säkerligen dyrt system som bara skulle underlätta en enda av alla de kluriga bedömningar som en domare måste göra, finns det ungefär en miljon TV-kameror på arenan. Men att ens föreslå att domaren skulle få använda dem i sitt arbete verkar vara tabu. Åtminstone är det inte något man hör mer än var tionde år.

Inte ens den enkla idén om att ha två huvuddomare på planen för att få bättre bedömningar verkar ha några större utsikter att bli verklighet.

Och jag har hört argumenten. Inget av dem är i själva verket något annat än en oinspirerad variation av att “så här har det alltid varit och därför ska det så förbli”.

Samtidigt kvarstår faktum: alla vet vad det nuvarande domarsystemet, som försvaras med sådan iver, leder till. Det leder till ojämna och orättvisa bedömningar och till fans-relaterade problem för domarna både på och utanför planen.

Stora lag och hemmalaget eller laget med den största/mest högljudda publiken har alltid fördel i en fotbollsmatch. Det är lite av en av grundpremisserna i spelet, hur vettigt är det att det ska vara så? Domaren, som så klart bara är en människa, är utsatt på planen och har en närmast omöjlig uppgift.

I en av dagens åttondelar avgjorde en domare och skickade hem Australien. För det finns inte ens en pytteliten chans att Cantalejo hade blåst straff om incidenten hade skett på andra sidan och det varit Chipperfield som lagt sig ner istället för Grosso. Storlaget fick sin belöning för sin storhet.

I Sveriges åttondel är det fel att säga att domaren avgjorde matachen – den saken skötte det kollapsade svenska försvaret alldeles utmärkt – men nog var Simon påverkad både av tyskarnas pondus och publikens närvaro när han gjorde bedömningarna som ledde till Lucics utvisning.

En ännu mörkare effekt av domarens utsatthet är risken att de utsätts för hot och tryck från publiken även utanför matcherna. Minns till exempel Anders Frisk som ju till slut fick nog av alla totalpunchiga idioter. Med bättre unyttjande av tekniken skulle domarna åtminstone kunna döma rättare och kanske få färre dårar efter sig.

Exakt hur man skulle utforma en ny regel med t.ex. möjlighet för domaren att se på reprisbilder är lite svårt att avgöra. En tanke är att ta inspiration av den amerikanska fotbollens system, där coachen har två möjligheter per halvlek att ifrågasätta ett domslut. På det sättet skulle avbrotten bli få och koncentrerade på verkligt viktiga situationer.

Det viktigaste kanske ändå är att i stort sett vilken ändring som helst skulle skicka signalen att fotbollen faktiskt tar upprätthållandet av sina egna regler på allvar. För sån är inte situationen som det är nu.

Nu kan jag också passa på att gratulera alla som håller på AIK till lagets nya allsvenska kontrakt.

Börjar det inte bli dags för Mats Sundin att börja fundera på ett visir? Även om klubbor kan leta sig in under visiret lär det i alla fall skydda mot flygande puckar.